Hej vänner. Det har varit en lång, underbar sommar. Jag har kostat på mig att vara lite lat med bloggandet men nu är hösten snart här och saven rinner alltid till i valtider. ;-) Ok. Den här kommer att bli lång och handla lite om Svegs Folkets Hus, Storön och Sveg som destinationserbjudande.
Bakgrund
När tillverkande, skärande och bearbetande industrier obarnhärtigt fortsätter flytta från Sverige, inlandet och givetvis även Sveg, så kanske det inte vore en så dum idé att börja flytta fram Svegs positioner som en riktig turistprodukt och destination i sig?
För...handen på hjärtat, det finns en del kvar att göra på den punkten. Det är inte Sveg som ort som drar turister i första hand, utan det är faktumet att campingen har bra service, ligger bra längs 45:an (bekvämlighetsbesökare) och att turistströmmarna passerar på väg till andra destinationer så att genomfartshandeln idag är den bästa affärsidén.
Det strålande undantaget är ju det privata initiativet "Café Cineast". Det är precis den typen av "producerad besöksupplevelse" som jag kommer att skriva om lite längre ner i texten, men nu ska vi ta saker i tur och ordning.
-Annars har Sveg ett ganska blygsamt underlag att bygga en turistdestination på 2014. NRKTS, Björnen, medaljörerna, Mankell o.s.v. är bra, viktiga och positiva komponenter, men ändå inga grundpelare man kan vila ett besökserbjudande på. Ribban behöver ligga högre. Vi är nog många som länge burit på ett knippe idéer om att utveckla området från Ishallen till Storön, och all mark och alla verksamheter i den 400-metersradien däremellan, till en enda destinationsupplevelse med samlad drift och administration. Jag vet inte i vilken jord sådana förslag skulle falla, men jag tänkte i alla fall delge alla som läser detta mitt resonemang och vad jag ser som brister och möjligheter. Mycket av det jag skriver om är repetitioner av befintliga ideer och andra människors förslag, men det förtjänar att tryckas på igen.
Vi börjar med lite omvärld:
Visst brukar ni resa ibland? Det gör vi väl alla. Till Storhogna kanske, där dämpade halogenspotar och avvägd inredningsariktektur, varma tallrikar och planerade miljöer möter oss hela tiden, just för att miljöerna är medvetet planerade för att göra ett viss intryck på oss. Det gäller alltifrån receptionisternas kläder till kaminbrasan som sprakar hemtrevligt intill. Samma sak när vi reser till London eller Turkiet på en liten semestertripp. De hus hotell, butiker, restauranger och destinationsupplevelser som möter oss, är alla planerade, designade och gjorda för att få oss att säga "oooh" och "aaah", bli glada, imponerade, äta, shoppa och ta med oss fina minnen hem. Eller hur? Ja, så är det ju. Det är det som är en planerad, eller jag skulle vilja säga "producerad" destinationsupplevelse.
Är Sveg en sådan medvetet producerad destinationsupplevelse idag? På den frågan måste svaret bli nej. Det är bara att stanna till och slänga ett öga i korsningen.
Nu ställer jag frågan till Härjedalens politiker och tjänstemän; "Vill ni att Sveg ska vara en medvetet planerad och producerad destinationsupplevelse"?
Det finns ett ja och ett nej på den frågan. Var och en med sin egen framtida konsekvenskedja och prislapp.
Nuläge
Jag tänker börja med att skriva om vad jag tycker är helt outstanding med Sveg: -Sveg är rent, prydligt och välplanerat idag inne bland kvarteren. Det känns att orten styrs av människor med disciplin och en inställning av att försöka underhålla, bygga och förvalta allt från skolor till egna fastigheter på ett bra sätt. Allt offentligt ser välvårdat ut. Det är lättsamt och trevligt att vistas inne i centrala Sveg och handlarna gör verkligen otroliga prestationer som upprätthåller ett levande centrum för både fastboende och besökare. Området runt ishall och badhus är också välkomnande, fräscht och välplanerat. Promenaden längs Ljusnan nedanför campingen är också ett unikt stråk (men som kanske borde sitta ihop bättre med allt annat och underhållas ännu mer.) Önskemål om båthamn och badplats vid ljusnan (som jag hört talas om) är också saker som är mitt i prick för det jag talar om. -Att göra en producerad upplevelsedestination av Sveg i sig, på allvar.
I Sveg finns som jag ser det många delar som redan är klara. -Badhuset är en som fungerar fantastiskt. Ishallen är också en som fungerar. Den är fin, ny och välplanerad, men...den är ännu inte helt hemma gällande innehåll. Den har absolut inte uppnått sin fulla beläggnings- eller evenemangspotential tror jag.
Så har vi två sorgebarn. Folkets Hus och Storön. Och låt mig börja med att säga att ingen av min kritik riktas mot föreningen Folkets Hus och Park. Det beror på att det jag talar om förmodligen ligger bortom föreningens rimliga ansvarsområden samt drift- och investeringsbudget. Så nej, låt oss konstatera att föreningen idag sköts bra, har en frisk styrelse och gör vin av vatten sett till budgetutrymme och förutsättningar.
Vi stannar nu till i texten och pratar lite om Folkets Hus-fenomenet på små orter rent allmänt. Häng med:
-Det är ganska vanligt att just Folkparker och Folkets Hus-anläggningar blir eftersatta i många inlandskommuner och det har flera orsaker:
1. Det blir ofta politiska strider om drift- och investeringsbudgetar för att Folkets Husföreningar ses som "partipolitiskt färgade organisationer", och så tar det tvärstopp för alla utvecklingsplaner av den orsaken.
Den anledningen håller inte. Det är bara märkligt tänkt. Byggnaden är ju bara en neutral byggnad som står där i ortens tjänst som politikerna rimligtvis inte kan ignorera om de är rädda om Svegs officiella ansikte och besökserbjudande. Punkt slut. Dessutom är det nu många decennier sedan Folkets Hus-tanken i sin ursprungliga form försvann i Sverige. Det är en helt annan tid idag och den nationella föreningen har omvandlats till en helt vanlig nöjes- och förvaltningsorganisation som inte har några som helst politiska beröringspunkter längre.
2. Nämnder, tjänstemän och kommunledning väljer ofta att se Folkets Hus-fastigheter och Folkparker som "föreningens och arrendatorernas angelägenheter" och håller därmed anläggningarna på långt avstånd från sig själva. Det förhålllningssättet är inte rimligt. Det håller inte för t.ex. en kommunstyrelse att hålla något så centralt och viktigt för det erbjudande man ger besökarna, så långt från kroppen i en så liten ort. Samtliga i kommunledningen går i mina ögon och lägger sig på kvällarna med de här fastigheterna på sitt personliga ansvar vare sig de vill eller inte.
Vad gör man då åt detta för att "komma loss"? - Ja, man kan skylta om och döpa om byggnaden, som de gjort i Östersund. Man kan ändra driftsform och avgränsa både ansvar och skyldigheter för föreningen. Eller man kan tvärtom utöka ansvar budget och skyldigheter. Det lägger jag mig inte i just i det här resonemanget, jag vill bara påvisa, att formen närsomhelst kan anpassas för det man beslutar sig för att göra. Det är det minsta problemet.
Just Svegs sitaution är väldigt speciell när det kommer till FH-byggnaden och Storön. Om detta gällde Strömsund. Eller Dorotea. Eller någon annan ort där man inte har ett samlat område med sådan genomströmning, samordningsvinst och utvecklingspotential som Sveg har, ja så skulle man lättare kunna förstå att man som kommun väljer att inte prioritera detta. Men Sveg har något unikt. Och det jag önskar är att man gör färdigt. Fixar till. Knyter samman. Realiserar en vision ända ut. Så att besökare möts av något ordentligt, fräscht och snyggt. Som utlöser lite "oohh" och "aahhh" för besökarna och fyller en riktig kvalitetsfunktion för Svegsborna.
Behov och framtid:
Ett renoverat och utvecklat Storön kan bli en turistprodukt som är öppen dagligen hela somrarna, kanske en förlängning för campingen? Varför inte husbilsplatser och service på själva Storön? Regelbundna auktioner, permanenta loppmarknader, restaurang, kvällsunderhållning o.s.v. Eller ännu högre ambitioner med ett stort lekland för barn både inomhus och utomhus. (Ett annat, verkligt innovativt grepp, vore att projektera Storön som en ny "stadsdel" med bostäder och livsmiljöer. Expandera Sveg in på ön!) Nåväl; till de mer omedelbara och realistiska åtgärderna borde höra att bygga klart gångbro-anslutningen från campingen hela vägen och låta en landskapsarkitekt göra en vistelse/park-upplevelse/utegym eller vad som helst av Lillön på väg över. Hur är det ens möjligt att det initiativet bara kom halvvägs?
Folkets Hus måste till att börja med få nya ytskikt, nya möbler, ombyggd restaurang, ombyggd entré och ändrad disposition av rum och yta. På sikt går det inte att ha kvar byggnaden i nuvarande skick eftersom den har ett alldeles för smalt användningsområde idag och är väldigt tidsmärkt av designideal från 80-talet. Det håller inte.
Tänk på vad jag inledde med. Vad gillar vi att se när vi reser? Hur ska rumsmiljön ta emot en besökare? Vilken färg är det på möbler och fåtöljer 2014? Hur vill vi att ett restaurangkök ska presenteras? Vad trivs vi i? Vad ser representativt ut? Vad blir vi stolta över att visa? Hur kan man också på bästa sätt utveckla byggnaden till för fastboende?
Sådana frågor är vad som borde beredas och ligga på KS och fullmäktiges bord att ta tag i. Och de instanserna bör i sin tur ta ett ansvar och vara modiga i sina beslut för att uppnå ett mål om att göra Sveg till en attraktiv turistort. Så ser jag det.
Ett stort utvecklingsförslag för FH förkastades häromåret. Det må ha gjorts i god demokratisk ordning, men det innebär ju inte att slitaget stannar av och att Folkets Hus och Storön blir helare eller snyggare. Det innebär inte heller att röta och vattenläckor lagas av sig själva. Det innebär inte att nya ytskikt magiskt målas på, nya möbler kommer på plats eller att skyltning renodlas och snyggas upp. Nej. Det innebär tvärtom att det börjar brådska med de här frågorna.
Kanske borde Sveg samla ihop till ett destinationsbolag för hela sitt erbjudande. Så mycket befintligt är ju redan bra! Det är trots allt bara två fastigheter som behöver åtgärdas som jag skrivit om, och när det är klart, så är Sveg från hörn till hörn, en fantastisk och vacker, innehållsrik och rolig destination, med långt mer intressanta kvaliteter än de flesta av sina motsvarigheter i inlandet.
Vi har människorna. Vi har idrotten Vi har musiken. Vi har historien. Gör nu klart de sista bitarna, så tror jag på ett par fantastiska decennier framöver, för inkörsporten till Härjedalen.
Vi hörs snart igen! :-)
/Stefan
